Och medan jag tog raka vägen till gymmet på lunchen måste de andra ha gått vilse. Eller tänkt att börja om på måndag.
Ska det här kallas lunchrusning?!
Livet är för kort för att inte ha åsikter – och att inte kunna stå för dem.
Dela inlägg
Kalender
-
Senaste kommentarer
- Maria J om Den tysta resan
- Lene om Den tysta resan
- justyna om Den tysta resan
- Livet runt 30...5 om Tala i stora ORD
- Livet runt 30...5 om Den tysta resan
- Jennie om Den tysta resan
- Anonym om Den tysta resan
- Marie om Tala i stora ORD
Kategorier
- Alli
- Axel
- Baby & barn
- Barcelona
- Budapest
- Claudia Klum
- Frankrike 2011
- Gran Canaria
- Hälsa, kost & skönhet
- Hugo
- Inredning
- Kristina
- Madrid
- Man
- Mode
- New York
- Reflektioner & observationer
- reFORM-Fredrik
- Resa
- Shopping
- Smycken & Klockor
- Sophia
- Sova Hela Natten
- Teneriffa
- TV, tidningar, böcker och recensioner
- Uncategorized
Arkiv
- februari 2012
- januari 2012
- december 2011
- november 2011
- oktober 2011
- september 2011
- augusti 2011
- juli 2011
- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- februari 2011
- januari 2011
- december 2010
- november 2010
- oktober 2010
- september 2010
- augusti 2010
- juli 2010
- juni 2010
- maj 2010
- april 2010
- mars 2010
- februari 2010
- januari 2010
- december 2009
- november 2009
- oktober 2009
- september 2009
- augusti 2009
- juli 2009
- juni 2009
- maj 2009
- april 2009
- mars 2009
- februari 2009
- januari 2009
-
Vilket oerhört deprimerande omklädningsrum. Får skräck-flash-backs från skoltiden. Huvaligen.
Äsch, det är faktiskt ganska fint. Bara väldigt tomt igår. Brukar finnas tända ljus och avslappnande musik för att komma ner i varv efteråt.