Jag har inget att invända mot alla dessa genusdiskussioner och könsneutrala uppfostringssätt där barn inte ska pådyvlas en viss sorts klädsel, uppsättning leksaker eller förhållningssätt beroende på om de är tjej eller kille.
Fast det verkar inte ha spelat någon roll att mina killar sprungit omkring i rosarandiga, av flickor ärvda, tröjor eller försetts med vad jag anser vara könsneutrala, i primärkulörerna färgade, Brioleksaker. Trots det har jag en treåring som kör omkring som en galning på sin polisbil och skriker att han ska “huuta” mig med en rosaprickig blockflöjt som för stunden tjänar som gevär.
Och den andre, ett år gammal, vägrar och då menar jag VÄGRAR att röra sig en millimeter från hyllan med biltidningar förrän en har lagts i varukorgen. I ryggen har han den ack så lockande godishyllan och en halvmeter till vänster de färggranna serietidningarna – inget som ens bevärdigas med en blick. Så könsneutralt i all ära men den här killen har farfars gener i rakt nedstigande led.
Här häckar vi i närmare en halvtimme, tills jag lyfter bort en gallskrikande unge så att min årets mamma-gloria hamnar på sned.
Fast jag är säker på att det finns många, många familjer där en rosa tröja eller blockflöjt vore direkt otänkbart till en liten kille, och det bottnar i att man värderar tjejgrejer lägre (även om man inte medvetet TÄNKER just så, men det ÄR fortfarande väldigt mycket mindre okej att vara en mjuk flickpojke än att vara en kaxig pojkflicka). Så kanske är det det som är den viktigaste lärdomen för dina killar, där dom glatt brummar runt med sina bilar: att det inte är pinsamt eller fånigt att leka med andra grejer, klädd i något annat än blått.
E: så är det så klart, och jag skulle vara mer än glad om han lade av med att försöka genskjuta mig och meja ner mig med blockflöjten och istället försöka göra lite ljuv musik på den rosa skapelsen som jag köpte för dyra pengar till dem.
Haha, vi får väl se om han blir intresserad av att blåsa i pipan så småningom. Jag råkade berätta om mitt förflutna som altflöjtist i en blockflöjtsensemble varpå min chef sa att hon alltid tänkt sig att jag är en gammal lajvare. DÄR gick min gräns för att vara neutral och “allting är lika fint och bra” och jag tog mig rätten att känna mig mycket förolämpad. Lajvare?!
Och, den där har jag ju berättat om förut. Men i alla fall. Apropå flöjtar och sånt.
E: det där tycker jag är jättekul, vad har hon för föreställningar om lajvare? Det enda jag kan tänka mig är att hon tycker att du påminner om en sagoprinsessa som tex Arwen (ok, här kommer mina föreställningar om dig) och därmed tänker sig dig i en annan tidsålder. Förresten, jag har en rosa flöjt/maskingevär över, något du vill ärva:-)
Åh, skicka hit flöväret så fort grabbarna har tröttnat! Jag kan riva av en menuett eller tre, inga problem.
And for the record: Jag är tyvärr mycket vardagligare än Arwen och hennes likar.
E: ett sönderskjutet flövär coming up! Men lika vacker som Arwen är du i allafall.
Nämen oj. Tack!
Namen, han ar ju helt fortrollad av tidningarna. Gulle!
Anonym var moster/syster. Har bytt dator med nya jobbet och platsen…
E: så enkelt är det!
Moster: han gick helt upp i alla blänkande bilar som stod uppradade framför honom.