Nostradamus hade fel. Jordens undergång tidigarelades till 2011. Enligt min man.
Nu daterar vi tiden före och efter. Olyckan.
“Vi var på Ikea och träffade farmor.” “Jaha, var det före eller efter olyckan?”
“Killarna fick köttbullar och makaroner till middag.” “Före eller efter det onämnbara?” Och så fortsätter det.
Till sist är han så slut av allt doom and gloom att han går och lägger sig och det sista jag hör är “vissa räknar får, andra räknar repor”.
Efter två glas vin och med mitt fantastiska guldfiskminne undrade jag mest vad det var för en idiot som parkerat en trashad bil på vår garageplats när jag passerade imorse.
Minns du vad jag berättade när våran bil var ny? (för minimum ett år sedan..) ..var inte riktigt mitt fel, men.. repa på dörr = (efter parkering på ett ställe där jag:) “BORDE BEGRIPIT ATT JAG SKULLE BLI REPAD!!!” Vad svarar man???
Iréne: och jag som tänkte på just dig och undrade om inte du kunde smälla bara lite, lite för att göra mgi sällskap. Nu känns det genast bättre.
Dino: de där små vet precis var kniven smärtar som mest.