Han älskar mig. Det är därför han ligger på mig.
Han låter mig dela det bästa han har, hans skattkista med olika sorters nappar. Så vi ligger där och provsmakar, en efter en, han byter och stoppar i munnen på mig.
När jag äter frukost sitter han som en liten apunge i min famn, bakåtvänd, tittandes på barnprogram och njutningsnyper mig i skinnet på halsen. Pappa är inte ett fullgott substitut.
Gott så, om det inte skedde redan vid fem, halv sex på morgonen.
Jag är trött. Och när jag är trött blir jag deppig. Den tunga känslan hänger som en oformlig tröja nere vid knävecken och får mig att säcka.
I helgen åker han på straffkommendering i pappans vård. Jag och Hugo åker till storstan på tumanhand för att hälsa på mormor och kolla in Skansen. Och kanske, kanske kan jag snika till mig en sovmorgon för att orka med lite fler nattliga napporgier.
Ja just det, vi delar faiblessen för glossiga inredningsmagasin. Han river ut inspirationsbilder på löpande band, allra helst innan jag ens hunnit bläddra i min vuxennjutning.




Esme är också totalt mammig nu. Känns som hon helst av allt vill krypa tillbaks under min hud och vara en del av mig. Jättefint men ja, lite jobbigt också. I alla fall när det ska kombineras med heltidsarbete och nåt slags försök till egentid mellan sömn, jobb, mat och sa jag det, jobb?
E: visst har det väl nästan blivit värre sen vi gick tillbaka till jobbet? Det är som om de vill maxa mammatiden till det yttersta, då helst i en känguruficka på magen på en.
Mmmm, men de är mysiga de små liven… Försöker hålla C kvar som bebis så länge det går. Hon börjar dock göra motstånd, anser sig väl vara stor nu.
Ja helt klart har Esme blivit klängigare sen jag började jobba. Det hände inte på en gång, men efter några veckor. Hon kanske bara har insett att det är såhär det är nu, för gott. Stackars liten.
Jennie: det är som med Hugo, honom får man tvångsgosa. Men jag förbehåller mig den rätten som kelsugen mamma
E: nä, bara tills dess att skrivarlyan är införskaffad och Esme kan fladdra runt i trädgården dagarna i ända medan mamma jobbar.