Han fanns inte för ett år sedan.
Men för snart ett år sedan och ett par veckor så kommer jag att åka ner till Höganäs med ett litet undernärt knytte som skriker mest hela tiden.
Jag är så uppe i vardagen med matkladd, sömnbestyr, tvätt och sandlåda att jag glömmer att se det större perspektivet.
Här sitter en person som känns som om han alltid varit med i vår lilla familj, han har börjat knalla och gå, han älskar varmkorv och kanelbullar, och grävskopor och bilar är hans stora intresse – precis som storebrors. Han brummar när han kör sina leksaksbilar och mamma är bäst av alla.
Det är stort.




Mmmm…sanning. Det blir bara mysigare med åren
.
Sussie: det är ju nu de börjar bli roliga, den första tiden är ju mest kaos bara.