I en vakenpaus (jag måste se över det där sömnschemat) rusar jag upp på stan med två barn. Det är fars dag på söndag och han som i år blivit tvåbarnsfar måste ju firas.
När jag låser upp dörren hemma efter en rekordtur på 45 minuter inklusive av och påklädning slår det mig – jag har också en far.
Jag utlyser härmed en hittelön till den som hittar min hjärna.
Samma läge här. Minus present ens till den nyblivna pappan jag lever med. Känns ju extra skönt när till och med min bror (!) fixat fars dags överraskning till min man.
En heldag med Hugo passar nog “mucka” bäst!!
min hjärna är ofta också obefintlig.