Äntligen tisdag! Nu kan veckan börja.
Måndag, veckans värsta dag, är förbi; dagen som byter fest mot vardag, tvåsamhet mot ensamhet och ett evigt fixande med två barn som inkluderar blöjbyten, vällingar, mat, sov och tråk.
Jag hatar måndagar. Jag hatar att jag är en tråkig mamma som inte uppskattar dagen. Jag hatar att jag gnäller, tjatar och svettas. Jag hatar att jag längtar kväll och natt – och att det ska bli tisdag.
Men nu är vi här – let the week begin. Trevlig tisdag på er!
Inte för att vara präktig och j-ig, men liiiite handlar det (ibland) om vad man gör den till. Jag vaknade igår dyngförkyld och orkeslös, med tre barn utan tillstymmelse till feber.. vad göra? I sällskap med några stora och små vänner tog vi oss ut till Björnön, fullt påpälsade och med ett gäng termosar med varm dryck. Jag hade inte den minsta lust, gjorde det bara för känslan att det skulle bli skönt att komma hem igen. Och det var det! Det var t.o.m. jätteskönt på Björnön! Och eftermiddagen bjöd dessutom, som en följd av utflykten, på nöjda och lugna (nåja..) barn som lekte själva (nåja..), och jag fick luta ner mej på soffan ostört en liten stund.
Tips: nästa måndag, låtsas att det är fredag! Eller torsdag eftermiddag hela dagen! 
Kramar från en som just nu känner sej som världens drygaste hurtmamma.. 
Men du har så rätt Iréne, det blir vad man gör det till. Och det är därför jag hatar måndagar, för att jag aldrig gör det till något annat än en tråkdag. Så idag, tisdag, skärper jag mig. Kram K