Vi sover. Hela natten. Två gånger vaknar Axel till, gråter lite och somnar om inom minuten.
Tio i sex verkar löken tappa sin stjärnglans som snuv- och hostbotare. Så Axel hostar en halvtimme tills jag inte orkar mer utan går in och ger honom vatten. Då vaknar han och blir arg och jag gör morgon.
Egentligen är jag rätt glad för de där extra 40 minutrarna idag, jag hinner duscha innan jag ska ha grannen på fika. Bara en sån sak;-)
Att få duscha är en lyx
Sara; man inser nu att man tagit att duscha för givet, men så är inte fallet längre:-)
Good for you!
Jag lovar att titta in och stämma av och se framstegen.