Att kramas och pussas väcker inga större reaktioner. Men att Axel kommer ner byxlös från kvällssömnen får Hugo att krevera av ilska tills de egna åkt av. Eller att bebisen slangas på snor men inte Hugo väcker ett raseri förbehållet någon som blivit rånad på sitt innersta väsen.
Svenska Dagbladets Idagsida har en ny spännande artikelserie om avundsjuka och vad den kan driva oss till. Värd att läsas.
Den som inga byxor har…han är lycklig i alla dar.
Ahhh, tavlan är ju jättefin. Vad är det för konstnär?
Visst är den? Jag köpte den till mig själv när jag flyttade från storstan, som en påminnelse. Han heter Anders Palmér, http://www.anderspalmer.com/9CB0218F-E9EF-4657-857B-C03D7A466277.html
Tänk jag trodde nästan att det var han! Jag gick på Munkbrons mödravård och där hängde hans vackra tavlor på väggarna och jag tänkte att jag skulle slå till när jag kom över en utställning. Hittills har jag inte gjort det. Grattis till dig – ett bra köp som man kan njuta av varje dag.
Mmm, jag har njutit varje dag i drygt sex år innan den blev min. Men jag skulle allt kunna tänka mig en liten Toscana också, så man har något att drömma bort till när dagarna ser ut som den idag. Och trevlig mödravård – i bästa fall sitter en Ikeaplansch på min;-)