Kastrullresan

När Fredrik pratar plågsamma barndomsminnen handlar de uteslutande om att tvingas leka mamma, pappa, barn och laga låtsasmat på minispis. Hans söner ska aldrig behöva stå ut med något sådant. Nu visar det sig att Hugo älskar minispisar och jag blir överlycklig. Ska det bli en leksaksspis ska det bli Ikeas. Måste vara det absolut snyggaste [...]

Läs hela inlägget »

Japp, han är min

Japp, det är min karl. Det står helt klart när han frågar vad han ska göra om den lille vaknar medan jag tar en dusch. Baby bootcamp coming up.

Läs hela inlägget »

Lost and found

Det har dykt upp en karl. Han ser ut som min och luktar som min men bara för att vara på den säkra sidan ska jag ställa några kontrollfrågor. Som när vi förlovade oss och vad mitt mellannamn är. Svarar han fel är det rätt. Och i rena rama chocken över vuxensällskap har jag glömt [...]

Läs hela inlägget »

Saker jag vill prata med min man om

När han dyker upp har vi lite saker att prata om. På listan står bland annat: -vad vi ska ha för mat på dopet nästa vecka, det börjar liksom brådska -att vi måste besluta oss om vi vill byta förskola för Hugo, svaret ska vara kommunen tillhanda imorgon -att Hugo nitade städhjälpen när han trodde att [...]

Läs hela inlägget »

På ett ögonlock

Jag har fått utslag på ögonlocken. Det kan bero på för mycket skärmstirrande. Det kan bero på att jag ständigt gnuggar mig i ögonen av sömnbrist. Smink är uteslutet men när det läkt funderar jag på en tatuering. Jag kallar den ‘storebror ser dig – alltid’.

Läs hela inlägget »

Not all there

Jag satte på honom blöja. Ovanpå bodyn. Sen fick vi byta båda två. Då blev så trött – på mig själv – att jag lade ut honom i barnvagnen. För att få lugn, ro och sinnesfrid. Både han och jag. Elaka mamman – det är jag.

Läs hela inlägget »

Efterlysning – har någon sett min man?

Jag saknar min man. Han sågs som hastigast på genomresa mellan Sälen och Göteborg.  Han är 184 cm lång och talar med kraftig västmanländsk brytning. Skulle någon skåda en arm finns där en tatuering eller två. Han behövs hemma för vård av snart avliden hustru och två högst levande barn. Dyker han inte upp förrän [...]

Läs hela inlägget »

Att sprängas långsamt

Andra dagen av olidlig smärta. Böj för guds skull inte huvudet framåt – det är som att sprängas långsamt. Jag skulle dricka lunch med Iréne. Nu dricker jag vatten och om jag fick – treo. Jag skulle vilja ligga plant, tyst och mörkt. Men det går inte med barn. Jag hoppas att jag har något [...]

Läs hela inlägget »

Ett lockrop från vildmarken

Det är ju nästan att man skulle tro att det var skrivet just för mig, så natur-lig som jag blivit på sistone. Men jag drar mig lite för det där med ”ur och skur”. Och så kanske det var åldern…

Läs hela inlägget »

Jag ser det snöar

Det viner något hemskt vitt i luften. Och medan jag säljer av glamouren har praktikaliteterna anlänt. Jag antar att det finns föga intresse att beskåda en lekparksjacka med tillhörande fleece?

Läs hela inlägget »