Det har dykt upp en karl.
Han ser ut som min och luktar som min men bara för att vara på den säkra sidan ska jag ställa några kontrollfrågor. Som när vi förlovade oss och vad mitt mellannamn är. Svarar han fel är det rätt.
Och i rena rama chocken över vuxensällskap har jag glömt bort allt vi skulle prata om – fram med listan. Det är nästan som man tror att man hallucinerar.
Jag säger som musen Gus i Askungen – Hhhha den äran!
Nämen! Helt fabulous!
Vad skönt att han kom tillrätta, min dök också upp (efter att barnen somnat såklart) – helt lyrisk över att ha sett mr Federer spela tennis