Som kanske den siste bland Sveriges läskunniga tar jag mig an Keplers Hypnotisören.
Förhoppningsvis har jag läst ut den om ett år med min takt att ta mig igenom böcker. Eller så blir det kanske aldrig så rädd som jag var när jag skulle lägga mig efter att ha läst de sedvanliga två sidorna.
För mina svaga nerver är det bättre med något mer lättsmält i sann Harlequin-andra. Två sidor hit eller dit av ren och skär lusta och romantik gör inte så mycket när man tappar handlingen på vägen.
Handlingens fortsättning blir så trasslig att det är lika bra att ge upp efter de första två sidorna. Känns som om författarna saknar förmågan att avsluta i tid….