Den 26 juni var en tisdag för tio år sedan; en helt vanlig tisdag när han stod där i hallen hemma hos sin kusin, tillika min kollega. Jag skulle nog vilja påstå att det var kärlek vid första ögonkastet, fast det var svårt att veta om det var mängden vin eller att ha träffat mannen i mitt liv som fick mig att gå sick-sack hela vägen hem till Östermalm den kvällen.
Tre veckor senare hade vi vår första dejt, han flyttade in och friade efter tre månader. Ett år senare var vi gifta och tio år senare väntar vi vårt andra barn.
Livet blir inte alltid som man tänkt sig, det kan bli så mycket bättre men framförallt blir det annorlunda. Och det har inte bara varit en dans på rosor. Vi har haft våra problem precis som alla andra; den berömda sjuårskrisen, krisen att inte kunna få barn och gå igenom fertilitetsbehandling på behandling, jobbångest, flyttångest och allmänna livskriser.
Men idag är en bra dag. För att inte säga en underbart härlig dag om man ska våga använda superlativ. Tio år är en evighet och ändå ingenting. Jag är lika ung och slät som då (i mina drömmar) och han garanterat lika snacksalig och oorganiserad (for real). Och så tar vi oss an de kommande tio åren.
Så ett stort grattis till oss, för att jag fick honom och han turen att få mig. Ett stort grattis också till kusinen/kollegan/vännen Jennie vars födelsedag det är idag och som såg till att vi träffades. Grattis också till Mattias som också fyller år och om jag inte är helt ute och cyklar – jättegrattis till Fröken Ellinor på hennes 30-års dag!
Åh! Tio år av kärlek, det är verkligen värt att firas. Pussa varann och era fina barn – både han som härjar i verkligheten och den som bor i magen – och var stolta över allt ni byggt upp och gått igenom. Grattiskram från mig!
GRATTIS!
XXX
Sara
Grattis – till de tio åren. Jag kan fortfarande komma ihåg hur det ringde mitt i natten och du pladdrade på om hur trevligt du haft det på festen hos Jennie och framförallt med kusinen. Jag kommer också ihåg min kommentar: “Är du full???” Vilket du aldrig brukar vara.
Pussochkram på dig och mannen
Hurra för er
Tack snälla för era gratulationer! Jag tvingade av mannen en klänning som bevis på min kärlek till mig, det var det minsta jag var värd:-)
Hemskt mycket Grattis, så underbart det låter!!! Önskar er all lycka in erat andra decenium! (själva firar vi snart 9 år, men dessförrinnan krävdes 10 års övertalning – från hans sida -, så kärlek vid just första ögonkastet vore att överdriva. Efter att jag slutligen gett vika så påstår han att jag inte kommer bli av med honom så lätt heller. Något jag är innerligt tacksam för; med tanke på den drömbild han måste haft av mej så måste han ju blivit grymt besviken många gånger, medans min bild av honom bara kunde bli bättre
Stort grattis till er två. Tio år är en mindre bragd! Härligt att minnas första träffen – den, och den första tiden, bör man återuppleva lite oftare för då tror jag vi skulle bli nyförälskade lite då och då…
kram och hoppas du är 2-barnsmor när vi hörs nästa gång!
reb
PS. vad fick mannen som kärleksbevis av dig?
Mannen fick byta bajsblöjor hela dagen, det om något är ett kärleksbevis som ett tydligt tecken på mitt förtroende:-)