Den av barnmorskan rekommenderade kuckelimuckmedicinen för att höja blodtrycket när jag känner mig svimningsbenägen har en tendens att bara försvinna. I min väska bär jag ständigt med mig en påse laktrits för emergency use och tro det eller ej, jag lyckas med bedriften att hålla mig till 2-3 bitar om dagen. Så döm om min förvåning när påsen är tom.
Igår hör jag Fredrik rota runt ute i hallen för att minuten senare ropa: “har du inte köpt mer laktrits än?” Han hade tagit den sista (eller tio sista för den delen) och i all välmening lämnat kvar den tomma påsen åt mig att städa ur.
Och det var så fick jag blodtrycket att gå genom taket på helt naturlig väg en tisdagskväll.
Så sjukt roligt. Din man har ju erfarenhet, han borde veta att man inte tar en gravid kvinnas godsaker ostraffat. Själv fick jag totalt psykbryt när maken sent en kväll ätit upp hushållets sista grapefrukt. Det var en tragedi på hög nivå. “Hur KUNDE du göra så mot mig?!” grät jag och tvingade honom att springa och handla nya.