Om sisådär en vecka fyller jag år. Jag tycker att födelsedagar är väldigt viktiga. Det är den enda dagen på hela året som bara är min; inte så mycket för presenter och uppvaktning (fast jag varnar dig Fredrik, en repris på förra året och du får rejält på nöten) som för att uppmärksamma sig själv.
Jag brukar ta ledigt på min födelsedag och göra sådant som jag själv gillar; en god frukost, en ansiktsbehandling, lunch på stan eller bara läsa en bok.
Så hade jag tänkt även i år men det blir nog ändrade planer. Just nu är det inte så mycket som uppskattas – mat, dofter, beröring går alla bort. Kan jag jobba och fungera utan att kräkas hela tiden blir nog det den bästa presenten.
Och åldern? Ålder är bara en siffra som jag väljer att betrakta helt godtyckligt. Så välkommen att fortsätta hälsa på hos Livet runt 30…5 men vill ni prompt veta så är det snart 35+1.
Födelsedagar är underskattade.
Jag är ingen galasessa, men jag
uppskattar en tanke och en smula
omsorg.
KRAM!
Är du också decemberbarn? Jag med, fast ett lite senare sådant. Skönt att du är hemma igen. Hoppas att det vänder nu. Kram, K
Aha. Ytterligare en manlig födelsedagssabotör. Hoppas att han inser allvaret!
XXX
Om jag vore dig skulle jag slå till med en barnhamburgare på mac:en!
- De är; små, smaklösa, halvljumma, lätta att få tag i och det gör inget om du spyr upp den. Hamburgaren är ändå inge’ dyr eller lyxig….
Det tarvar ju storfest. Nu har jag förstått att galamiddag med mängder med rött, god mat och pannkaksliknande efterrätter inte står så högt i kurs för tillfället.
Jag ska dra i lite av mina mörkare trådar och se om det inte går att få tag i lite svartdropp
Skämt åsido, när det känns bättre så bjuder jag på lunch, det vore trevligt att slå sig ner för en timme och prata lite (mycket).
Svartdropp låter precis som min melodi… Så snart jag är säker på att jag får behålla vad du bjuder på så ska jag inkräva min födelsedagslunch – lita på det!
Ja, fattas bara annat. Ser jag fram mot.