Mitt hem ser inte en gång ut som det gjorde. Visserligen samma saker men på alldeles fel plats.
Hugo testar dagligen Newtons teorier genom att slänga ner klossar i trappan och golvet försåtsminerar han med sopborstar, diskborstar och toaborstar som vi i uppengivenhetens tecken stuckit till honom. Fredrik hänger på och har använt mina sminkborstar till låsnanordningar för att gardera mot klåfingriga små händer. Och härom dagen hittar jag en gäng trosskydd spridda över hallen likt bröllopskonfetti för besökare att vada fram i.
Det var inte så här det var tänkt att se ut. Mina små noggrant utställda stilleben flyttas omkring hej vilt och hamnar i sammanhang som snarast skulle betraktas som en inredares värsta mardröm. Vart tog du vägen du kära stillhet, frid och vackra blickfång? Jag saknar dig.
En glasutopi att drömma om. Något som inte behöver vara en utopi är 10 timmars vardagslyx, förutsatt att just du lämnar det bästa tipset till vad YES kan användas till mer än bara handdisk.
