Förändring stör mitt sinne för ordning

Om någon missat en viktig detalj vill jag upplysa om att ordning och struktur utgör själva fundamentet för min existens. Helst vill jag styra även människorna runtomkring för att det ska passa med min uppfattning om hur dagen ska se ut eller ett jobb ska utföras. Ibland, oftast eller nästan ofelbart, funkar inte detta och då bryter jag ihop.

Saker som jag däremot kan styra över värnar jag extra mycket om efter som det ger mig stabilitet och trygghet, tex:

Veckohandla – alltid på en söndag, alltid på Ica Maxi Hälla och alltid, alltid parkera på hundens parkering. Fredrik föreslog en gång (som ett illvilligt skämt) att vi skulle prova Erikslund och då var den söndagen förstörd trots att det bara skedde i teorin. 

Promenera – jag tycker att det är fullständigt onödigt att gå en annan slinga än den man brukar. Varför se något nytt när man känner varenda liten krök, sten och grop på den vanliga vägen? Dessutom vet man precis hur länge man kommer att vara ute så att man kan planera resten av dagen utifrån det.

Listerine – finns det inte hemma, kan jag inte gå och lägga mig.

Morgonsamtalet – svarar inte Sophia 7.30 när jag ringer på väg till jobbet undrar jag genast om hon blivit påkörd (högst troligt), kört på någon (ännu troligare) eller om det verkligen hänt något allvarligt.

Om jag ändå finge vara Guds ställföreträdare här på jorden skulle allas vår tillvaro se lite mer strukturerad ut, det är jag säker på. 

Bron över till Lillåudden skulle tex aldrig behövt byggas.