(Kristina) Jag skall strunta i vågen, måttbandet eller tumstorleken i jeans som mått på en önskad viktnedgång.
Istället skall jag köra på tandmåttet.
Det innebär att den dag Hugo inte längre kan få grepp om insidan av mina lår och bita till med fyra små sylvassa gaddar, då är jag nöjd.



Ler, ett mycket bra mått, lite vampyrvarning. Raska promenader kommer göra susen mammas lår kommer bli som att hugga i sten.
/Pia